Skör
Jag har i helgen insett hur skör jag är. När allt går som det ska kan jag i det närmaste känna mig som vanligt. När oväntade saker händer kan allt bara bli för mycket.
Vi bor i hus. Det finns alltid mycket att göra. Under nästa år är det tänkt att vi ska få ett nytt kök anpassat för 2020-talet (istället för 1960-talet). Vi har ett tag stått ut med en halvtrasig spis i väntan på detta.
Nu har även diskmaskinen brakat ihop totalt. Att hålla på med handdisk i över ett år finns inte på kartan. Om vi ändå måste köpa en diskmaskin så tänkte vi att vi även skulle titta på spis. Vi har googlat. Vi har varit på plats i butik och kollat. Vi har än så länge inte hittat det vi söker.
Samtidigt med detta har jag känt hur min energi liksom bara dränerats bort ur kroppen. Att jag dessutom har åkt på någon magåkomma och har lätt feber gör inte saken bättre direkt. Sammantaget har detta varit droppen för mig. Jag känner mig som en urvriden disktrasa utan någon som helst energi att göra något. Igår kväll stöp jag i säng innan övriga familjen ens börjat tänka på att gå i säng. Visst inser jag att en magsjuka gör alla ur slag. Samtidigt ser jag hur lite som behövs för att tippa över.
Förhoppningsvis kommer en del av energin tillbaka när sjukan försvinner. Nu vill jag bara dra ett täcke över huvudet och sova. Hur det blir i morgon får vi se då.
