Skitdag
Idag har allt som kan gå illa, gått illa. Det började på morgonen. Vi tog båda bilarna för att köra den ena till bilfirman för service. Ute var det glashalt, inte en gnutta fäste gick det att få. Jag kom ut från vår uppfart, krypkörde ner för backen intill oss, rundade kurvan och kände hur bilen började glida - mot en parkerad bil. Jag fick stopp på bilen, men tog mig ingenstans. En bit framför mig fanns en barack. Strax efter att jag stannat fick jag se en man runda baracken och signalerade så att han uppmärksammade mig. Han flyttade på den parkerade bilen något och tog sedan och puttade min bil åt sidan så att jag kunde komma vidare. Jag krypkörde ända tills jag kom till lite mer uppkörda vägar där asfalten kommit fram. Slutligen kom jag fram till bilfirman, sambon fick hoppa in i bilen. Jag blev avlämnad vid mitt jobb och sambon åkte vidare till sitt.
Väl på jobbet gick det bra en timme. Sedan kraschade min dator. Efter åtskilliga försök att starta om och testa olika saker insåg vi att den var fullständigt obrukbar. Jag åkte iväg på ett jobbärende under en timme. Under tiden fick min dator åka till datorfirman som sköter våra datorer. Resten av dagen har jag ägnat åt teknikstrul. Jag har krupit under skrivbordet och grejat med sladdar och kablar. Jag har försökt få till att kunna mejla via mobilen. Jag har testat om en annan dator skulle gå att få igång. Till slut gav vi upp. Då hade jag varit 1,5 timme längre på jobbet än normalt. Min dator hade fått ett begagnat grafikkort så länge, så det sista som hände var att ena chefen åkte iväg för att hämta tillbaka min dator. Det är ett provisorium så fortsättning följer...
Det som fullbordat skitdagen är beslutet från Försäkringskassan om att de inte kommer att ge mig någon ersättning i fortsättningen. Jag orkar inte sätta mig in i det idag. Det bara kändes som en självklar avslutning på en sån här genomhemsk dag.
Hela dagen har jag känt att jag skulle vilja lägga mig i fosterställning och gråta. En sån dag är det...
