Vår
Jag sitter som vanligt en måndagskväll i mitt soffhörn. Min son och jag har ätit middag. Sambon är på jobb.
Ute skiner solen och det spirar i rabatten utanför fönstret. På gott och ont är ljuset tillbaka. Det är vackert som bara den, men som vanligt är jag ledsen över att sommartiden ställer till det för mig. Trots det fina ljuset måste persiennerna vara nerdragna så här dags för att jag ska ha en chans till nattsömn. Det kommer att vara en kamp ända fram till semestern för sedan gör det inget om jag somnar så sent att jag vaknar vid tiosnåret. (Utan sommartiden hade det kunnat vara niosnåret istället...)
Flertalet av våra krukväxter har blivit ompysslade och omplanterade. Några krukor väntar fortfarande på lite kärlek. Vinterskorna har fått flytta ner i källaren och många av mina sneakers har fått komma upp. Skor är en av mina svagheter. Ofta blir det så att jag inte bara köper ett par utan kanske två eller tre par åt gången. (För tillfället har jag köpstopp på skor.)
Kören jag sjunger i var ut på några ställen förra helgen och sjöng vårsånger. Både innan och efter har jag trallat på sånger som "Vintern ra..", "Sköna maj..." och "Glad såsom fågeln...". I några av fallen har det dessutom handlat om stämmor. Ibland har de hemma tyckt att det låtit ganska knäppt. Även sambon har haft de låtarna i huvudet efter att ha hört oss sjunga.
En annan vårig sak är att mina Icebugs byttes ut till vanliga löparskor igår. Jag tog då sonen med mig på en kombinerad gång- och löptur. Min form är under all kritik så jag måste smyga igång den. Igår gick vi drygt 1,5 km bortåt. När vi vände hemåt sprang vi det mesta av sträckan tillbaka. Av ca 3,6 km skulle jag säga att vi sprang 1,5 km. Med tanke på vinterns all krasslighet får jag ändå säga att det var bättre än förväntat. Innan detta pass har jag varit ute några få gånger och gått, men lagt in 100-300 m små "löpsnuttar" - någon eller några per gång. Det var tre veckor sedan sist.
Ikväll ska jag se till att komma i säng i tid. Jag vet inte hur många gånger jag sagt det och det inte har blivit så i slutänden. Idag har jag varit lite ur fas. Klockan ringde när jag drömde intensivt och jag har liksom gått runt i ett drömtöcken. Jag vet inte om påsarna under ögonen försvann under dagen - jag har inte tittat efter, men de var markanta i morse.
Nu tar jag mina eventuella påsarna och fixar en kvällsmacka.
