Sommartidseländet
Det är torsdag veckan efter påsk. Jag har jobbat mina fyra timmar och slöar i soffan. Mitt barn har lov och sambon har tagit ut två semesterdagar nu i slutet av veckan. Just nu är de iväg för någon eller några timmar.
Jag är trött och seg. Trots att jag hade de fyra lediga dagarna över påskhelgen känner jag mig fortfarande sliten. Precis som alltid så här års förbannar jag sommartiden. Varje gång tiden ska ställas om får jag omkring en veckas elände innan jag kommer i fas. Än värre är det när sömnen spökar redan som den redan gör.
Varje år hoppas jag att det ska komma ett beslut att man ska skrota sommartiden. Det är bara ett elände på våren när man får kämpa för att klara de alltför tidiga morgnarna och sedan samma elände när det på hösten blir tvärmörka kvällar som man måste ställa om sig till. Tacka vet jag normaltid året om! Inte allt detta laborerandet med människors hälsa. Inte konstigt om det stämmer att olyckor och dödsfall ökar i statistiken veckorna efter omställningarna...
Nu har den här veckan en dag av arbete kvar sedan blir det helg igen. Tack och lov för det!
