Avslutning
I torsdags morse fick jag förmånen att få ett sista, sista samtal med beteendevetaren. Det var ett bra samtal där vi först hann gå igenom nuet och sedan såg tillbaka på hela resan jag gjort.
Nuet handlar mycket om hur jag ska hantera den stress jag utsätts för i det nya yrket jag har. Just nu har oförutsedda händelser inneburit att jag fått göra mer själv än det var tänkt. Min chef skulle ha varit med mer än han har haft möjlighet till. Vi kom därför att prata en del om hur jag ska förhålla mig till det.
Vi gjorde även jämförelser mellan de båda arbetsplatserna jag har varit på under tiden. För mig känns det som natt och dag. Det där att slippa åka till jobbet på helspänn av rädsla för att få hugg och stick. När man mår som jag är man närmast hudlös. Att få pikar mest varje gång man ses, gör att det gör riktigt ont eftersom man inte har något som håller emot. Idag kan gå till jobbet med glädje. Jag kan se fram emot det som väntar.
När vi tittade tillbaka på hela vägen jag gått tillsammans med beteendevetaren så kunde vi se att från början ägnade vi mycket tid åt min ryggsäck. Det fanns så mycket som jag gick runt och bar på. Jag hade till exempel en del ilska och en väldig massa sorg som jag var tvungen att ta mig igenom innan jag kunde komma framåt. Nu kunde vi båda konstatera att jag idag inte längre ser bakåt utan att allt handlar om nuet och framtiden. Jag har inte längre behovet av att se tillbaka hela tiden. Idag vet jag på ett helt annat sätt vad som lett mig till den plats jag befinner mig på. Det är en otroligt skön känsla!
Både beteendevetaren och jag tycker att jag kommit långt på ett och ett halvt år. Jag har valt att arbeta aktivt med mitt tillfrisknande. Redan tidigt insåg jag att om jag inte gör något så kommer inte något att hända. Det var mitt val att se till att jag inte tog på mig offerkoftan och bara lade mig platt och förväntade att någon annan skulle fixa det här. Det är ju mitt liv och jag vill ha huvudrollen, alltså ser jag till att ta ledningen över det!
Jag kommer för evigt att vara så tacksam över att ha fått gå till denna beteendevetare. Hon har varit en stor hjälp på vägen mot att bli frisk - tillsammans med den här bloggen. Den här gången tackade jag för allt och hoppas kunna fortsätta framåt på egen hand.
