Eländiga mellandagar
Vi tillbringade några juldagar tillsammans med min mamma i år. På annandagen körde vi hem. Precis som det varit de senaste åren behöver jag vila från allt några dagar innan jag startar det nya året.
Vi hann nätt och jämnt hem innan en dunderförkylning drog igång. Jag snörvlar och nyser, hostar och fryser. Jag som nästan aldrig får feber hade nyss 38,4 grader. Det är jättehögt för att vara mig. Nu sitter jag och väntar på att medicinen ska kicka in. Jag ska försöka få några timmar innan andningen behöver åtgärdas igen.
Jag känner mig riktigt under isen och vill bädda ner mig under varma täcken. Vi var på sonens julklappsbio i kväll. Jag var rikligt preparerad med allsköns medikamenter och näsdukar. Trots det hostade och nös jag filmen igenom. Hoppas folk inte blev alltför störda. Efteråt var jag helt slutkörd.
Samtidigt som jag mår pyton undrar jag hur det har gått för min mamma. Jag har inte pratat med henne sen i torsdags. Det har varit för besvärligt att prata. Än besvärligare blir det av att hon hör dåligt. Jag skulle i det här skickat inte kunna göra mig förstådd. Just nu hoppas jag att hon inte hann bli smittad. För en gammal människa är det förstås än värre med en sån här sjuka.
Klockan är snart halv tolv. Det är dags att komma i säng. Hoppas att jag ska få åtminstone några timmars sömn.
